Vi har två livs levande hustomtar på Jutagården. Nämligen Micke och Veli. De arbetstränar hos oss och ingår i ett projekt som Sisu står bakom. Micke och Veli fixar och donar med det mesta på anläggningen. Är det inte snöskottning, sandning, staketsättning, städning av toaletter och cafeteria så harvar de underlag, servar maskiner, leder hästar, sopar läktaren eller varför inte saltar och vattnar underlag. De är otroligt mångsidiga och hinner med mycket under en dag, vad skulle vi gjort utan dom den här vintern.

Det undgick nog ingen att underlaget dammade rätt kraftigt mot slutet av förra veckan. Vi skojade och sa att andra anläggningar har problem med att underlaget fryser medans vi hade problem med att se våra elever. Det känns som att ett dammande underlag är rätt mycket sommar över det. Men inte den här vintern. Vintern 2010 verkar bjuda på allt och lite till. Det ena problemet avlöser det andra. Många inklusive jag såg rätt smutsiga ut efter en stund i ridhuset. Kläder och inte minst ansiktet hade intagit en mindre angenäm färg och många kom ut med en svart-grå ring runt munnen efter ett ridpass.

Vi kan nu konstatera att den tiden är förbi. Dammigt underlag är historia. Micke och Veli har saltat och saltat och saltat. Efter det har de vattnat, vattnat och vattnat. Precis lagom mycket så att det inte fryser. Vattnandet gjordes för hand. För alla vattenslangar och vattenspridare har naturligtvis frusit. Vilka kämpar. Allt för att vi ska få en trevligare ridstund.

Underlaget är nu i tipp topp och vi är dessa två evigt tacksamma.