Jag måste berätta om en kul grej som hände i förrgår. Som ni kanske vet så har jag skaffat mig en cykel och börjat cykla flera dagar i veckan ut till stallet. Detta tycker jag är duktigt och snudd på lite hurtigt. 
Nu ska ni få höra om något ännu värre.
Det kom förbi två cyklister i måndags. De stannade och frågade om vägen till Falköping. De visste inte hur de skulle cykla när gamla skultorpsvägen tog slut och de kom ut till 26:an och en stor väg. Då cyklade de ned till Jutagården för att fråga någon om en bättre väg, mer lämpad för cyklister. De träffade en pappa till en ridande på ridskolan som beskrev för de två cyklisterna hur de bäst kunde cykla. Falköping tänker ni… Det är ju långt. Men då kan jag tala om att det inte var Falköping som var slutdestination. De skulle cykla betydligt längre. Vart då, kanske ni undrar?
Ja de skulle trampa hela vägen till Marocko! Häftigt, vilken grej! Där ligger man i lä.
