I tisdags hade Meya, Alma, Wilma och Sandra samlats för att stötta varandra efter att de fått reda på att Toppis gått bort. Dessutom satt de och väntade på besked gällande Cosmos och Wiggo. Jag bad Wilma att de skulle skriva ihop en berättelse från deras tid tillsammans.

“Det här är så svårt att skriva. Ofattbart. Dessa hästar är de underbaraste man kunnat hitta. De var världens snällaste, mysigaste, roligaste, positivaste och duktigaste hästar man kunnat föreställa sig. Det enda de ville i sina liv var att leva och ha kul med hästkompisar och människor. De älskade människor. Att mysa, leka med eller att bli riden var höjdpunkten på dagen och de tvekade aldrig på att komma in eller hälsa. Det var inte ovanligt att höra ett gnägg när de insåg att man gick förbi, av lycka av att se en. Aldrig har vi varit med om hästar som haft så stort förtroende att de kunnat göra allt med oss. Vintern 2018-19 så var hästarna på väg att bli 4 år och vi galopperade på de snöfyllda fälten i racerfart och det fanns inte en endaste tveksamhet om förtroendet mellan alla hästar och ryttare. De har kunnat ridas i storm och alla typer av väder. Miljöträningen var så lätt att det blev en lek. Vattenmassor kastades, plastpåsar och flaggor bars i mun. Inget kunde stoppa dessa hästar. Att galoppera upp för backar var också en stor höjdpunkt. På terrängen fann de sitt rätta element och flög över stockar och stenar som aldrig förr. Varje gång blev bara roligare och roligare. De älskade att bli ompysslade, ryktade och fina. Att rulla sig efter ett svettigt pass var ett måste, man fick snabbt ta av alla grejer och sedan se hur de slängde sig ner i boxen. Efter avsvampning och ut i hagen gjordes momentet om och denna gång en tävling i vem som kom runt flest gånger. Cosmos hade alltid svårt att hiva sig upp så det var inte ovanligt att han satt där på rumpan i väntan på energi att hiva sig upp. Toppis specialitet var att bära, kasta och svälja saker. Vi märkte direkt hur alla började bära sina krubbor och kasta ut dem från boxarna i hopp om att få mer mat. Hade man inte koll stod Toppis och åt på ett grimskaft. Vi köpte en leksaksgris till dem då vi visste hur mycket de gillade att leka med sånt. Efter en dag var den söndertuggad. Att hitta dessa hästar med öronen bakåt var något vi aldrig fick se, inte ens mot varandra. De alla var bästa vänner utan och innan. Cosmos lärde sig även att pussas, något han verkligen utnyttjade för att få till sig uppmärksamhet eller lite extra godis. Inte nog med att de var underbara att utbilda så har de verkligen visat framfötterna med sin underbara arbetsvillighet i ridskolan också där de fick alla att falla för dem på ett ögonblick. Temperament och hjärtan av guld.

Himlen har en speciell plats för dessa hästar det kan jag lova, de var verkligen något utöver det vanliga.

På Wilmas Instagram kan man läsa detta fina inlägg kryddat med mängder av bilder och filmer. #wilma.johansson.eq

“Mitt hjärta är i tusen bitar?
Två av de mest fantastiska, snällaste och mest betydelsefulla hästarna i mitt liv finns inte längre. Cosmos och Toppis var underbara på alla sätt och vis och deras tid här blev alldeles för kort. De skulle fått uppleva så mycket mer, men trots detta hade de så bra 5 år de bara kunnat ha. Inte en endaste minut var dålig för dessa livsnjutare och de såg till att vi aldrig hade en tråkig stund. Allt dessa hästar lärt mig under dessa år är ofattbart. Och de skulle lärt så många andra barn. Livet är inte rättvist och saker o ting går allt för fort ibland.
Tack för alla minnen och lärdomar, tack för alla fina stunder. Jordelivet förtjänade inte er.
Sov gott älskade guldklimpar och spring och är hur mycket ni vill på de evigt gröna ängarna, jag och många andra kommer aldrig glömma er❤️”

Sandra skriver också ett fint inlägg på sin sida. Även där finns fina kort och filmer #sandra.hogstrom.eq :

“Glädje och sorg är aldrig långt ifrån varandra och livet är orättvist. Finaste Toppis och Cosmos fick lämna denna värld på tok för tidigt. Jag kan inte ens skriva hur mycket dessa hästar har lärt mig eller vad de har betytt för mig. Jag hade stor del i bådas utbildning men främst i Toppis del. Du har gjort att jag är där jag är idag och jag kommer alltid komma ihåg dig. Det var så roligt att se dig ta emot nya utmaningar under hela vår tid, du var alltid så ivrig på att lära dig. Din tok, du tog dig an ridskolan så bra, men jag är inte överraskad då du är guld värd. Jag hade sett fram emot att se dig utvecklas vidare, jag vet att du hade gjort det så bra, du gör alltid allt bra. Farväl finaste vänner, kommer sakna er båda av hela mitt hjärta ?”

Tack för att ni delar med er!