Ridskolans blogg

Här kommer en liten hälsning från före detta ridskolehästen Tuffe Viktor.

För ett par år sen sålde vi en mörkbrun C-ponny som hette Tuffe Viktor. Tuffe gladde många på ridskolan genom att vara en snäll och stadig ponny som det gick att göra allt med. Han var ute och tävlade med ett par ridskoleryttare i Div III hoppning och dressyr. Men efter ett tag så tyckte inte Tuffe om livet som ridskoleponny. Han tyckte det var för mycket barn, liv och rörelse och hästarna i hagen kom han inte alls överens med. Vi beslöt oss därför för att försöka hitta ett annat hem till Tuffe Viktor. Vi la ut en annons och han såldes direkt till den första som kom och tittade på honom. Vilken hade inte velat ha Tuffe Viktor? Den perfekta allroundhästen som gick att göra lite av varje med.

.

Familjen Ekstrand som köpte honom har nyligen skickat en hälsning:

Hej ! Jo han är allt kvar. Nu mera tränar han dressyr 1 gång varannan vecka och hoppning varannan vecka . Tävlar både i hopp och dressyr med skapliga resultat. Går på drygt 60% i dressyr och går utan större bekymmer runt 80 banor. Har blivit en glad och pigg ponny som går med en nordsvensk som jag rider på . Elin rider oftast 6 ggr per vecka så han är väl motionerad och riktigt fint musklad. Tuffe trivs nog ganska bra med livet om man ska titta på hur han ser ut . Han blir nog kvar ett par år till innan han är för liten . Mvh Åsa och Elin.

Jösses vad tiden springer iväg.

Det svåraste med vår och försommaren är att hinna med att uppfatta allt som händer runt omkring oss. Nyss var det vinter med snö upp till midjan och sen kom våren som gick över innan man ens hann reagera. Nu befinner vi oss i den tid på året som man också kan kalla för ”mellan hägg och syren”. Det sägs att den första som använde sig utav det uttrycket var en skomakare. Han tog alltid semester på försommaren och satte då upp en skylt med texten ” Stängt mellan hägg och syren”. Skomakaren ville nämligen njuta av den bästa tiden på året, när hägg och syren blommar. Och det är just där vi befinner oss nu. I denna njutningsfulla del av försommaren. Häggen står i full blom och syrenen kommer så smått. Passa på och gå ut en sväng så du inte går miste om det som skomakaren värderade så högt.

Här ser du lite bilder från underbara Jutagården:

När man talar om hästens höjd räknar man höjden från marken till mankens högsta punkt. De som är över 148 cm i mankhöjd kallas för hästar och de som är under 148 cm i mankhöjd kallas för ponnyer.

Här sitter manken på hästen:

Ponnyer är uppdelade i fyra kategorier beroende på dess mankhöjd:

• A-Ponnyer är ponnyer upp till 107 cm i mankhöjd.
• B-Ponnyer är ponnyer som är från 107 – 130 cm i mankhöjd.
• C-Ponnyer är ponnyer som är från 130 – 140 cm i mankhöjd.
• D-ponnyer är ponnyer som är från 140 – 148 cm i mankhöjd

Över 148 cm är alltså häst

Anledningen till varför det är viktigt att veta vilken kategori hästen tillhör är för att veta vilka motståndare den får tävla emot. I andra sporter är det människans ålder som räknas och man tävlar nästan bara mot jämnåriga. I ridsporten är det inte upplagt på samma sätt. Här är det istället storleken på hästen/ponnyn som avgör vilka man får som motståndare. Den enda åldersgränsen som finns för ponnyryttare är att man inte får vara över 18 år men utöver det tävlar alla mot alla. På häst finns ingen åldergräns.

______________________________________________________________________________

I onsdags förra veckan åkte Frida och Åsa iväg på mätning med tre av våra ponnyer. Till sin hjälp hade de även med sig Elin Andersson (Inackorderad och lektionsryttare) och Petra Dahl (stallassistent och lektionsryttare).

Det var Freja, Jazmin och Lord-River som skulle åka iväg till Skara hästklinik för att mätas. Lord-River och Jazmin är båda 8 år och ska därför slutmätas. Det innebär att vid 8 års ålder anser man att de är färdigväxta och får därför ett slutmätningsintyg på deras mankhöjd. Lord-River blev 139 cm och Jazmin blev 137 cm. Båda är alltså därmed C-ponnyer. Freja är 6 år och har inte varit mätt tidigare. Hon ska eventuellt ut och tävla till hösten i dressyrallsvenskan division III och måste därför ha ett mätintyg. Freja mättes till 147 cm och är därmed D-ponny. Freja ska mätas igen när hon blir 8 år då det är slutmätning för henne också.

I tisdags arrangerade ridskolan och SRS en banhoppningsträning tillsammans. Med banhoppningsträning menas att man tränar på att hoppa en bana under tävlingslika förhållanden. Allt är precis som på en riktig tävling just bara för att träna och förbereda häst och ryttare inför tävling. Felfria ryttare kunde köpa en rosette efter avslutad ritt om så önskades. Vi hade även bjudit in andra klubbar så det var faktiskt riktigt mycket folk som dök upp. Parkeringen var utnyttjad till max och det var fullt med hästar på hela anläggningen. Roligt!

Ridskolans träningsgrupper som vanligtvis rider lektion på tisdagar fick vara med på detta som ett led i deras utbildning. Alla elever tyckte att det var ett roligt inslag i lektionsundervisningen och både Jag och Frida fanns med för att coacha på framridningen samt att ge dem lite tips efter avslutad klass.

Hoppbanan var uppbyggd utomhus vilket innebar premiär av vår nybyggda utebana i “tävlingssammanhang”. Underlaget och banan är riktigt bra så nu hoppas vi att den blir en succé även på vanliga tävlingar framöver. Hela arrangemanget fungerade riktigt bra och den trådlösa micken som Magnus Jonsson, pappa till Tilde Persson som rider på ridskolan, sponsrat med fungerade utmärkt! Kul med bra grejer!

Efter att hoppningen var avslutad och det hade hunnit bli kväll var nog alla ganska överens om att det inte var sista gången vi arrangerade något sånt här. Funktionärer, ryttare och publik var eniga om att det varit en riktig kul dag som gärna fick upprepas. Vädret var okej, ryttarna red bra, banbyggare Hans Ottosson hade gjort en toppenbra bana och alla funktionärer gjorde så att allt flöt på bra.

Tummen upp till oss alla!

Här ser ni lite bilder från dagen:

Nu var det ett tag sen jag skrev om hur det går för vår femåring Confidence, även kallad Hälge. Som ni säkert läst och hört så befinner han sig i Varberg, hos Stall WB och kompisarna Evelina och Sofia. Målsättningen med detta är att han ska tränas och försöka matchas mot Falsterbo och Breeders. Där han i så fall får tävla mot de bästa femåringarna i Sverige.

Under slutet av förra veckan passade jag på att ta lite ledigt för att åka ned och titta till honom. Passande nog så skulle Hälge tävla och göra sitt första kval till Falsterbo just den här helgen. För femåringarna går kvalen till så här: Man har sex försök på sig att klara tre stycken felfria 1.20 tävlingar. Han har hittills tävlat ganska sparsamt men några 1 meter och 1.10 samt en 1.20 förra helgen har han hunnit med. Sofia är väldigt nöjd med honom och hon tycker att han är en fin häst som har potential att gå de större klasserna. Så nu har det alltså blivit dags att börja kvala. Spännande!

På tävlingsdagen packade vi in 4 hästar och åkte iväg till Harplinge utanför Halmstad. Hälge var som ni säkert förstår en av dom. Tävlingen var på gräs och han skulle gå 1.10 och 1.20. I första klassen 1.10 gick han otroligt okomplicerat, i balans och hoppade väldigt väl. Han såg väldigt ridbar, lydig och fin ut hela banan igenom. Roligt att ha en så fantastiskt fin häst. Sen i 1.20 höll formen i sig. Han tog sig runt med 0 fel och gjorde en riktigt fin runda även i denna klass. Detta innebar ett godkänt kval och ett steg närmare målet. Tjoho!

Två dagar senare var det dags för tävling igen. Denna gång gick han bara en klass, 1.20. Hälge gjorde bra ifrån sig även denna dag och nollade. Vilken otrolig häst han är. Han är enormt duktig och ser verkligen ut att trivas med livet. Nu återstår bara en till godkänd runda så är han färdigkvalad till Falsterbo i sommar! Håll tummarna för att vi tar oss hela vägen dit.

Lördagen den 8 maj bar det av mot Tibro och andra omgången av Gotacupen i hoppning för ponny. Jag (Fanny) var ledig och passade därför på att åka med Skultorpsryttarna ut på lagtävling. Jag brukar alltid försöka hinna med ett par tillfällen under året. Det är alltid kul att se hur det går för SRS-ekipagen ute på tävlingsbanorna. Många ryttare är ju dessutom mina elever och det känns som en bra uppföljning av träningen att se hur allt sitter i på tävling. Just den här dagen är det 7 stycken som representerar Skultorps Ryttarsällskap varav 5 stycken tränar för mig. Dessa 5 följer man ju naturligtvis lite extra även fast jag så klart kollar och hejar på alla 7.

Denna dag var kanske inte den finaste dagen vädermässigt men om jag ska vara helt ärlig så märktes det knappt att man både blev kall och blöt. Anledningen till det måste varit att det hela tiden fanns något roligt att göra, någon trevlig att prata med och någon duktig att titta på.

Jag åkte med Felicia Henåker och hennes familj. De skulle nämligen ut på sin första tävling och var i behov av lite extra stöttning. Felicia är stallassistent och har ingen egen häst så därför har hon fått låna ponnyn Svend av oss.

När vi kom fram till Tibro så hade de arrangerat parkeringen så att man fick stå lagvis. Detta är ett trevligt upplägg som faktiskt har blivit allt vanligare på tävlingsplatser som arrangerar lagtävlingar. Det var verkligen mysigt när alla från Skultorp hamnade på samma plats. Alla kunde lätt prata med alla och det blev en härlig gemenskap bland ryttare, hästskötare, familj och vänner.

Här står följande transporter: Familjen Lindskog med Tubbe , Familjen Hägg med Tuff Turbo, Familjen Forsberg med Golden Gate, Familjen Henåker med Svend, Familjen Engström med Paolo och Familjen Almgren med Chempion. Julia Nyman var även med på tävlingen men hon samåkte med en annan ryttare från en annan klubb så hon hamnade tyvärr en bit bort.

Följande ryttare som representerade SRS: (bilder på dem här nedan)

Amanda Karlsson Lindskog – Tubbe

Felicia Henåker – Svend

Hugo Hägg – Tuff Turbo

Benita Forsberg – Golden Gate

Josefine Bengtsson – Chempion

Emma Engström – Paolo

Julia Nyman- Denice Gray

I laget denna omgång red Amanda, Felicia, Hugo och Benita. Lagledare är Mikael Thorsell.

Resultat:

Alla ryttare var riktigt duktiga under dagen och bjöd på flertalet fina ritter.

Här kommer bilder på dem som placerade sig:

Amanda Karlsson Lindskog – Tubbe placerade sig på en tredje plats i kategori B

Josefine Bengtsson –Chempion placerade sig på en fjärde plats i kategori C

Benita Forsberg – Golden Gate plaverade sig på en tredje plats i kategori D

Laget kom totalt på andra plats med 0 fel på hinder. Bra jobbat! Håller tummarna inför sista omgången som går hemma på Jutagården den 30 maj!

Till alla som läser detta, kom och umgås och heja fram alla duktiga skultorpsekipage!!!

.

Vill du ser fler bilder från tävlingsdagen kan du spana in vår bildsida http://bilder.jutagardensstuteri.se

Här kommer en liten summering från dagarna som gått.

Frida, Johan och Noak har äntligen fått flytta in i sitt fina hus. Stort Grattis och Lycka till önskar vi dem.

.

.

En bild på anläggningen från huset.

.

.

Inackorderingarna rider ute i det härliga vårvädret och på vår fina utebana.

På bilden nedan ser ni Åsa med Nevada, Familjen Lindskog med Tubbe och Natan, Familjen Nordqvist med William.

.

.

Åsa hade uteritt för de som hjälpt till på ridlekis under höstterminen.

På bilden nedan ser ni Åsa Alsterlund-Nevada, Emelie Hamilton-Eriksson-Patron, Emma Brotoft-Freja, Emilia Krantz-Tommy Lee, Julia Lind-Mode, Melina Johansson-Solero, Rebecka Herin-Carina och Elin Prestgaard-Jazmin.

.

.

Fanny och Frida är ute på en kvällstur barbacka på hästarna Patron och Dalle. Det är onsdag, lektionerna är slut, klockan är närmare 22, men riktigt varmt och skönt i luften trots att det har hunnit bli mörkt. Under dessa förhållandena passar ridlärarna på att njuta av våren på två hästryggar. Livet är fantastiskt!

.

.

Idag torsdag har Fanny och Frida precis kommit tillbaka från en underbar uteritt på Mr X och Ice. Skönt att årstiden bjuder på många soltimmar och härliga ögonblick. Det känns faktiskt som att snötäcket man varit begravd under sakteligen börjat tina bort från kroppen. Först semestervärme och nu vårvärme, välbehövligt!

Hej allihopa!

Några känner mig redan men för er som inte känner mig så heter jag Ulrika Kronberg och rider på onsdagar. Jag ska fylla 19 i år och jag går mitt sista år på gymnasiet. När jag tänker efter så till hösten har jag ridit på Jutagården i 10 år. Vad tiden går fort när man har kul. Det har hänt mycket på Jutagården under dessa tio år jag har varit där.

Anledningen till att jag började rida var min mamma. Min mamma hade häst när hon var liten och red just på Jutagården för Ylva Lovén Swärd. Så hon trodde väll att jag också skulle tycka om hästar som hon så hon satte mig i en nybörjargrupp. Alla minns vi väl vår första ridlektion.

Det var höst och jag var 9 år. Jag var så nervös och förväntansfull att jag för en gång skull var tyst i bilen på väg ner till Jutagården. När jag kom in till stallet och sadelkammaren satt Ylva vid skrivbordet. Hon ropade upp allas namn och sa vilken häst man skulle ha. Häst som jag skulle rida hette Yatzy. Ylva visade oss vilka borstar vi skulle ha sen fick de äldre och mer vana tjejerna vissa oss var hästarna stod. Yatzy var en fuxfärgad liten b-ponny och hade ett föl som hette Yaya. När jag satt upp var jag lycklig som en solstråle. Och där var jag fast för hästar. Det var även på denna ponny som jag hoppade mitt första hinder med. Ett 20 cm högt krys. Med var högt då när man bara var 10 år.

Andra saker man kommer ihåg är ju första tävlingen man var på. Jag skulle rida den snällaste hästen i stallen. Den snälla och trogne Vollis och skulle hoppa 50 cm. Jag var första startande och var jätte nervös. Det jag minns var att det var en mur med och att Vollis vägrade. Jag fick fyra fel och en godispåse för min insats.

Åren gick och man lärde sig mer och mer. Hästar kom och for. Man gick upp en grupp, lärde känna nya hästintresserade tjejer. Jag tror jag var runt 14-15 år när den mest chockerande nyheten kom. Ylvas hus hade brunnit ner. Första tanken var ”Det är inte sant!!” sen fick man ju bekräftelse när man hörd om det på radion, på tv och i tidningen.

Jag minns inte när jag fick reda på att Jutagården var till salu och man hörde att det redan fanns spekulanter på gården. Det var många som snabbt bytte till andra klubbar. Det var nog den ända gången som jag funderade på vilken ridskola jag skulle gå på om den nya ägaren inte tänkte driva vidare ridskoleverksamheten. Jag pratade med min kloka mamma och hon sa att jag inte behövde tänka på det för än det var säkert så jag fortsatte.

En härlig vårdag 2006 kom en räddande ängel som nedstigen från himlen. Ängelns namn var Frida Nilsson (nu Hansson) och hon hade köpt Jutagården och när hon en våronsdag kom till Jutagården och presenterade sig och bekräftade att hon skulle driva ridskoleverksamheten vidare vill jag bara jubla. På vägen hem den dagen var jag så glad och lycklig att ridskolan skulle finnas kvar att jag sjöng högt och falskt. Haha 😀

För mig är Jutagården och SRS inte bara en ridskola. Det är en mötesplats för alla åldrar och vi har alla något gemensamt. Som en extra familj. Alla nya blivande ryttare och nya medlemmar välkomnas varmt. Alla föräldrar som är ovana vid hästar tas om hand av de som är mer vana. Alla hjälps åt i ur och skur. Alla är glada och trevliga och det är därför som jag gärna tillbringar mer tid där. Hjälper till på tävlingar då jag kan. Ingen annan klubb eller förening kan slå Jutagården/SRS när det gäller gemenskap bland medlemmarna. För vår är på högsta klass. Så jag är stolt att säga att jag är en SRS:are och det kommer jag alltid att var.

SRS och Jutagården i mitt hjärta för all evighet. <3

En annan sak till som jag tycker är lite roligt. Jag har haft mitt Nationella prov i Svenska B, den skriftliga delen. Gissa vad jag skrev om, jo om SRS och Jutagården 😀 Även den muntliga delen ska jag skriva och sen prata om SRS och Jutagården. När de Nationella proven är över så kan jag skicka till Fanny vad jag skrev och pratade om så ni får läsa det och se var ni tycker.

/Ulrika Kronberg

____________________________________________________________________

Tusen tack Ulrika för att du ville dela med dig om Jutagården och SRS till alla här på Bloggen. Det var verkligen roligt att läsa din historia och dina tankar.

Är du intresserad av att göra ett inlägg precis som Ulrika kan du maila till mig så får vi se om det hamnar här. Min mail är fanny@jutagardensstuteri.se.